**Börjar vi recensera AI-musik har Spotify vunnit**
Jacubs hitlåt ”Jag vet, du är inte min” har väckt mycket uppmärksamhet sedan den toppade Spotifylistan. Medier har diskuterat och ibland recenserat den.
Den här relativiseringen är skadlig och går i linje med vad industrin önskar sig, skriver Po Tidholm.
Apropå att Jacub – en AI-artist, uppenbarligen promptad av ett gäng danskar för att låta som Albin Lee Meldau – blivit etta på Spotifys topp 50-lista kan man säga en massa saker. Det är svårt att ens veta var man ska börja.
Att vi får acceptera att AI är en realitet måste förstås vara den första insikten. Och AI kanske inte är så farligt i sig. Ny teknik har alltid rört upp känslor, men erfarenheten säger oss att det lägger sig så småningom, att tekniken mognar och vi med den. Men så här i början av en ny era blir det rörigt. Det är kanske också rätt tillfälle att sortera lite i frågorna, innan det är för sent.
På ett plan är det ju enkelt. Om lyssnarna väljer bort AI-genererad musik, så kommer den inte bli dominerande.
Mycket talar dock för att publiken inte kommer att säga nej till AI-musiken. Det senaste decenniet har dominerats av det som kommit att kallas ”poptimismen”, det vill säga ett likställande mellan kommersiell framgång och kvalitet. Om något är stort måste det väl per automatik också vara bra, resonerar poptimisterna.
Är det ett team av låtskrivare som workshoppat fram låtarna i samspel med varumärken och fokusgrupper, eller är det en människa som uttrycker sitt hjärtas mening?
Publikens beteende har förändrats. Den som ville positionera sig eller skapa sig en identitet med hjälp av musik letade tidigare långt ute i periferierna efter det nya och udda. Strömningstjänsterna har transformerat hur konsumtionen av musik ser ut. Kanske för att utbudet är så tillgängligt och alldeles för stort tenderar publiken att samlas kring moderna lägereldar. Dagens stora kommersiella artister blir alltså projektionsytor för en diversifierad fankultur där det är den egna blicken på artisten som avgör vem du är. Alla väljer med andra ord samma spegel, men vad de väljer att se skiljer sig åt och definierar identiteten.
Det här har i någon mån förändrat musikkritiken. Den har blivit mer glättigt naiv och mindre kritisk. Frågan en kritiker alltid ställde sig i mötet med en artist eller ett verk – vad är motivet bakom detta – har ansetts vara överspelad. Ändå är ju frågan så viktig. Är det ett team av låtskrivare som workshoppat fram låtarna, i samspel med varumärken och fokusgrupper, eller är det en människa som uttrycker sitt hjärtas mening? Är det en konstnär eller en produkt? Det borde spela roll.
Men när den här relativiseringen av den mänskliga kreativiteten väl ägt rum är vi redan på ett sluttande plan. Den moderna fankulturen skulle lika gärna kunna omfamna AI-artister – steget är inte långt. På samma sätt som unga fans speglar sig i en produkt kan de utvinna mening i något som AI skapat. Fankulturer handlar ju i slutändan inte särskilt mycket om relationen till artisten – den är oftast bara ett kärl – utan mer om relationen till de andra fansen i gruppen.
Och den kritiker som bara utgår ifrån vad hen själv finner hos en artist, i stället för att söka efter samhällskontext och personlig historia, kan nog ha lika stort utbyte av en AI-bot med genererad persona.
Danskarnas AI-prompt är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg
Givetvis finns det starka ekonomiska incitament bakom utvecklingen med AI. Spotify skulle öka sin vinst avsevärt om de slapp betala ersättning till mänskliga upphovsmän. För skivbolagen skulle det vara en stor besparing att inte behöva lägga pengar på studio, producenter och musiker. Diverse intresseorganisationer har med rätta reagerat på det som hänt. Utgångspunkten är att en AI-genererad låt på en topplista står i vägen för en låt som gjorts av mänskliga upphovsmän och att musikerkollektivet går miste om pengar. Det är sant, och en sorglig del av teknokapitalismens utveckling. De hade velat kasta en träsko i maskineriet om det gick. Eller en sneaker i serverhallen snarare.
Många har fallit i fällan att försöka recensera Jacubs låt ”Jag vet, du är inte min”, i sig kanske en spännande postmodern syssla. Men här bör vi nog sätta stopp. Dels bidrar man till en relativisering av AI-musiken, helt i linje med vad industrin önskar sig, och dels blir det på ett filosofiskt plan ett helt meningslöst självbedrägeri. Vad jag däremot kan göra är ett recensera danskarnas AI-prompt: Den är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg.
”Jag vet, du är inte min”
Låten med artisten Jacub är Sveriges just nu mest spelade låt på Spotify, och har legat etta på strömningstjänstens topp 50-lista flera veckor i rad.
Men artisten Jacub finns inte på riktigt, och musiken är delvis skapad av AI.
Det var journalisten Emanuel Karlsten som nyligen avslöjade att en grupp medarbetare på danska musikförlaget Stellar ligger bakom produktionen.
Sångrösten i låten har kritiserats för att vara misstänkt lik Albin Lee Meldaus röst. Många har misstänkt att den svenska artisten använts som referens i en prompt. Något som upphovsmännen bakom låten förnekar.
”Jag vet, du är inte min” har i skrivande stund över 7 miljoner lyssningar på Spotify.
Milfshaked on
Varför skulle man inte recensera AI-musik? Finns massvis av bra AI-musik.
[deleted] on
[deleted]
Fancy_Particular7521 on
AI-musik = Riktig musik. Det satt säkert någon neandertalare någonstans som påstod att om man inte knackar med pinnar på hans sätt så är det inte musik. Det har funnits bakåtsträvare i alla tider.
Balbuto on
AI musik borde bannlysas och vara olagligt.
Jindujun on
Inte för att vara den men varför är det Spotify som vinner om de börjar recensera AI-musik?
Det är väl knappast Spotify som gör låtarna eller?
Om jag lyssnar på en AI-låt på youtube, är det fortfarande spotify som vinner?
Och den kanske viktigare frågan, om jag spelar AI-musik på mitt musiksystem i företaget, behöver jag betala STIM pengar då eller slipper jag det för att det inte är “riktig musik”?
Edit:
Och denna mening från artikeln:
“Danskarnas AI-prompt är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg Givetvis finns det starka ekonomiska incitament bakom utvecklingen med AI.”
Som att musiker idag gör det för kärleken till musik… Vem FAN har inte ekonomiska incitament idag?
GlitteringAd21 on
Roligare och bättre när människor får stå för det kreativa. Låt robotarna göra det tråkiga istället.
MrOaiki on
“Mycket talar dock för att publiken inte kommer att säga nej till AI-musiken. Det senaste decenniet har dominerats av det som kommit att kallas ”poptimismen”, det vill säga ett likställande mellan kommersiell framgång och kvalitet. Om något är stort måste det väl per automatik också vara bra, resonerar poptimisterna.”
Till skillnad från kulturelitisterna som hävdar att popularitet gällande kultur inte alls har med kulturens kvaliteter att göra. Den enda som kan avgöra vad som är bra respektive dåligt är kultureliten själv. Det är därför vi har svensk film som ses av 1 700 personer totalt men får bidrag på upp till 12 miljoner kronor för att produceras.
FMSBB90 on
Gör det till två olika kategorier bara
Krastapopulus on
Varför ska vi recensera IA-musik? Känns såå 2023. Självklart låter vi en AI recensera musiken åt oss.
TheFlyingTooth on
Nu lyssnar jag mest på väldigt underjordisk metal och punk, så har aldrig stött på AI musik på Spotify tack och lov. Men de måste fan ta tag i det här, för det kommer bara bli värre. Vet att Deezer iaf försöker märka all musik som skapats med AI, och att Spotify själva försöker hitta på nåt liknande.
Tillsvidare kan vi iaf glädjas åt att Bandcamp har bannlyst all AI-musik på deras plattform.
TallGreenhouseGuy on
Är det verkligen någon större skillnad på AI-genererad musik jämfört med mycket av den sönderproducerade musik man hör varje dag? Autotune, alla filter som används osv osv.
12 Comments
**Börjar vi recensera AI-musik har Spotify vunnit**
Jacubs hitlåt ”Jag vet, du är inte min” har väckt mycket uppmärksamhet sedan den toppade Spotifylistan. Medier har diskuterat och ibland recenserat den.
Den här relativiseringen är skadlig och går i linje med vad industrin önskar sig, skriver Po Tidholm.
Apropå att Jacub – en AI-artist, uppenbarligen promptad av ett gäng danskar för att låta som Albin Lee Meldau – blivit etta på Spotifys topp 50-lista kan man säga en massa saker. Det är svårt att ens veta var man ska börja.
Att vi får acceptera att AI är en realitet måste förstås vara den första insikten. Och AI kanske inte är så farligt i sig. Ny teknik har alltid rört upp känslor, men erfarenheten säger oss att det lägger sig så småningom, att tekniken mognar och vi med den. Men så här i början av en ny era blir det rörigt. Det är kanske också rätt tillfälle att sortera lite i frågorna, innan det är för sent.
På ett plan är det ju enkelt. Om lyssnarna väljer bort AI-genererad musik, så kommer den inte bli dominerande.
Mycket talar dock för att publiken inte kommer att säga nej till AI-musiken. Det senaste decenniet har dominerats av det som kommit att kallas ”poptimismen”, det vill säga ett likställande mellan kommersiell framgång och kvalitet. Om något är stort måste det väl per automatik också vara bra, resonerar poptimisterna.
Är det ett team av låtskrivare som workshoppat fram låtarna i samspel med varumärken och fokusgrupper, eller är det en människa som uttrycker sitt hjärtas mening?
Publikens beteende har förändrats. Den som ville positionera sig eller skapa sig en identitet med hjälp av musik letade tidigare långt ute i periferierna efter det nya och udda. Strömningstjänsterna har transformerat hur konsumtionen av musik ser ut. Kanske för att utbudet är så tillgängligt och alldeles för stort tenderar publiken att samlas kring moderna lägereldar. Dagens stora kommersiella artister blir alltså projektionsytor för en diversifierad fankultur där det är den egna blicken på artisten som avgör vem du är. Alla väljer med andra ord samma spegel, men vad de väljer att se skiljer sig åt och definierar identiteten.
Det här har i någon mån förändrat musikkritiken. Den har blivit mer glättigt naiv och mindre kritisk. Frågan en kritiker alltid ställde sig i mötet med en artist eller ett verk – vad är motivet bakom detta – har ansetts vara överspelad. Ändå är ju frågan så viktig. Är det ett team av låtskrivare som workshoppat fram låtarna, i samspel med varumärken och fokusgrupper, eller är det en människa som uttrycker sitt hjärtas mening? Är det en konstnär eller en produkt? Det borde spela roll.
Men när den här relativiseringen av den mänskliga kreativiteten väl ägt rum är vi redan på ett sluttande plan. Den moderna fankulturen skulle lika gärna kunna omfamna AI-artister – steget är inte långt. På samma sätt som unga fans speglar sig i en produkt kan de utvinna mening i något som AI skapat. Fankulturer handlar ju i slutändan inte särskilt mycket om relationen till artisten – den är oftast bara ett kärl – utan mer om relationen till de andra fansen i gruppen.
Och den kritiker som bara utgår ifrån vad hen själv finner hos en artist, i stället för att söka efter samhällskontext och personlig historia, kan nog ha lika stort utbyte av en AI-bot med genererad persona.
Danskarnas AI-prompt är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg
Givetvis finns det starka ekonomiska incitament bakom utvecklingen med AI. Spotify skulle öka sin vinst avsevärt om de slapp betala ersättning till mänskliga upphovsmän. För skivbolagen skulle det vara en stor besparing att inte behöva lägga pengar på studio, producenter och musiker. Diverse intresseorganisationer har med rätta reagerat på det som hänt. Utgångspunkten är att en AI-genererad låt på en topplista står i vägen för en låt som gjorts av mänskliga upphovsmän och att musikerkollektivet går miste om pengar. Det är sant, och en sorglig del av teknokapitalismens utveckling. De hade velat kasta en träsko i maskineriet om det gick. Eller en sneaker i serverhallen snarare.
Många har fallit i fällan att försöka recensera Jacubs låt ”Jag vet, du är inte min”, i sig kanske en spännande postmodern syssla. Men här bör vi nog sätta stopp. Dels bidrar man till en relativisering av AI-musiken, helt i linje med vad industrin önskar sig, och dels blir det på ett filosofiskt plan ett helt meningslöst självbedrägeri. Vad jag däremot kan göra är ett recensera danskarnas AI-prompt: Den är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg.
”Jag vet, du är inte min”
Låten med artisten Jacub är Sveriges just nu mest spelade låt på Spotify, och har legat etta på strömningstjänstens topp 50-lista flera veckor i rad.
Men artisten Jacub finns inte på riktigt, och musiken är delvis skapad av AI.
Det var journalisten Emanuel Karlsten som nyligen avslöjade att en grupp medarbetare på danska musikförlaget Stellar ligger bakom produktionen.
Sångrösten i låten har kritiserats för att vara misstänkt lik Albin Lee Meldaus röst. Många har misstänkt att den svenska artisten använts som referens i en prompt. Något som upphovsmännen bakom låten förnekar.
”Jag vet, du är inte min” har i skrivande stund över 7 miljoner lyssningar på Spotify.
Varför skulle man inte recensera AI-musik? Finns massvis av bra AI-musik.
[deleted]
AI-musik = Riktig musik. Det satt säkert någon neandertalare någonstans som påstod att om man inte knackar med pinnar på hans sätt så är det inte musik. Det har funnits bakåtsträvare i alla tider.
AI musik borde bannlysas och vara olagligt.
Inte för att vara den men varför är det Spotify som vinner om de börjar recensera AI-musik?
Det är väl knappast Spotify som gör låtarna eller?
Om jag lyssnar på en AI-låt på youtube, är det fortfarande spotify som vinner?
Och den kanske viktigare frågan, om jag spelar AI-musik på mitt musiksystem i företaget, behöver jag betala STIM pengar då eller slipper jag det för att det inte är “riktig musik”?
Edit:
Och denna mening från artikeln:
“Danskarnas AI-prompt är slapp, cynisk och fantasilös. Den får en etta i betyg Givetvis finns det starka ekonomiska incitament bakom utvecklingen med AI.”
Som att musiker idag gör det för kärleken till musik… Vem FAN har inte ekonomiska incitament idag?
Roligare och bättre när människor får stå för det kreativa. Låt robotarna göra det tråkiga istället.
“Mycket talar dock för att publiken inte kommer att säga nej till AI-musiken. Det senaste decenniet har dominerats av det som kommit att kallas ”poptimismen”, det vill säga ett likställande mellan kommersiell framgång och kvalitet. Om något är stort måste det väl per automatik också vara bra, resonerar poptimisterna.”
Till skillnad från kulturelitisterna som hävdar att popularitet gällande kultur inte alls har med kulturens kvaliteter att göra. Den enda som kan avgöra vad som är bra respektive dåligt är kultureliten själv. Det är därför vi har svensk film som ses av 1 700 personer totalt men får bidrag på upp till 12 miljoner kronor för att produceras.
Gör det till två olika kategorier bara
Varför ska vi recensera IA-musik? Känns såå 2023. Självklart låter vi en AI recensera musiken åt oss.
Nu lyssnar jag mest på väldigt underjordisk metal och punk, så har aldrig stött på AI musik på Spotify tack och lov. Men de måste fan ta tag i det här, för det kommer bara bli värre. Vet att Deezer iaf försöker märka all musik som skapats med AI, och att Spotify själva försöker hitta på nåt liknande.
Tillsvidare kan vi iaf glädjas åt att Bandcamp har bannlyst all AI-musik på deras plattform.
Är det verkligen någon större skillnad på AI-genererad musik jämfört med mycket av den sönderproducerade musik man hör varje dag? Autotune, alla filter som används osv osv.